På den tiden man fortfarande sjöng om Jah Rastafari och King Selassie fanns den jamaikanska sångtrion Black Uhuru kvar som den största försvararen av traditionell rootsreggae. På biblioteket i Mariehamn fanns skivan Black Sounds of Freedom, som jag lyssnade så mycket på, att låtarna sitter kvar i ryggmärgen ännu fyrtio år senare. Jag gillar Black Uhurus kännspaka stil, att upprepa vissa fraser i en sång, liksom att göra ett "statement". Texterna är nästan lika rebelliska som Bob Marleys, vars låt Natural Mystic finns med på skivan. Kompet är förstås av yttersta top ranking-klass, med Sly och Robbie på trummor och bas. (Var det månne Slys idé att ta med rymdtrummorna?) Mycket av skivans låtmaterial går tillbaka på en tidigare LP från 1977, som heter Love Crisis. Det här var innan sångerskan "Puma" Jones kom med i gruppen. Det är knepigt att veta var gränsen mellan sid A och B går i en Spotify-version, men jag tror att det var efter den medryckande Eden Out Deh, som jag dansade iväg till infodisken och bad bibbatanterna vända på skivan. Jag vet inte, men kanske det var på grund av de maniska upprepningarna, som jag föll för skivan. "Give me give me give me give me African love/ Lego lego Babylon wickedness." Albumet är från 1981.