As long as we can sail away...
Den första gången då jag var hembjuden till den nya läraren i Geta för att se på diabilder (någon gång runt -83), var den första diashow han bjöd på den om Neil Young. Den första låten på den diashowen var Sail away (från albumet Rust Never Sleeps, 1979). På den inledande frågan om jag kände till Neil Young, var mitt svar nej. Läraren svarade att då har vi mycket att ta igen, och det hade vi tydligen. Jag kände verkligen inte till denna man överhuvudtaget, mer än från någon låt jag hört på radion från den då aktuella LP:n Re-ac-tor, som kom 1981. Låten var enligt min mening en skärande gitarrkakafoni med Neils tunna, höga röst i förgrunden. Jag kom med åren att lära mig tycka om Neil Youngs musik och känna den kanadensiska musikern bättre. Hans sätt att pendla mellan musikstilarna, och känslouttrycken i musiken, komplexiteten i hans personlighet. Hans engagemang för Moder Jord och indianerna. Hans frihet och enkelhet som musiker - han är minsann inte nischad eller styrd på något vis av de kommersiella krafterna i musikindustrin. Han kan både fortsätta att tro på den gamla hippiemyten samtidigt som han engagerar sig fullt i olika tekniska projekt som att ta fram en elbil som ska förbättra miljön eller en app som låter mycket bättre än spotify. När jag själv hade seglat iväg så pass mycket att jag började uppmärksamma Neil Young på egen hand, så var det nog främst låtarna från Live Rust (1979) jag gillade: Sugar Mountain, Hey hey, my my. Jag seglade till Danmark och musikstudier hösten 1984 och låten Heart of Gold (enligt min vän läraren en medelmåttlig Neil-låt) ingick i vår repertoar, jag åkte på interrail och Sugar Mountain spelades en natt i en italiensk tågvagn, jag lärde mig och lyssnade till Neils sånger på gitarr under många resor med bil ned genom Europa med min vän läraren och slutligen så såg jag mannen själv live i Helsingfors tillsammans med sitt kära kompband Crazy Horse sommaren 2015 samt läste hans självbiografi Wagin Heavy Peace (2012). Men det var med Sail away och diashowen det började: "As long as we can sail away/ There`ll be wind in the canyon/ Moon on the rise/ As long as we can sail away."