Jag har aldrig upplevt att murar byggts, bara att murar har rivits. År 2002 sprang jag rakt genom Berlinmuren tillsammmans med 30 000 andra jublande löpare under mitt första marathon, i Berlin. Berlinmurren revs bitvis från och med 1989 då gränsen mellan Öst- och Västberlin öppnades. Det innebar samtidigt början till slutet på det kalla kriget som delat Europa i två politiska halvor. Nu vill USA:s nya president Donald Trump bygga en mur mellan USA och Mexiko för att stänga ute all invandring söderifrån. Byggandet av muren är helt otidsenlig och ett stort steg bakåt i utvecklingen mot ett öppnare samhälle där människor kan leva i fredlig samexistens utan gränser. I mitt huvud spelar en låt från 1980 med den svenska reggaegruppen Calcutta Transfer, Bara spärrrar: "Bara spärrar och höga murar, som sakta dödar, allt liv vi har." Så aktuell den låten har blivit igen, den som jag tror att jag dansade till och sjöng med till på Pub Bastun i Mariehamn då bandet spelade där. En annnan artist som spelat på Bastun är ju Anders F Rönnblom. Hans låt Jag kysste henne våldsamt är också den från 1980, och handlar om kärlek och fred i Berlinmurens skugga: "Och jag kysste hennne, kysste henne, våldsamt, oh, för freden..." 1982 skrev Ebba Grön låten Die Mauer om ett kärlekspar på varsin sida om Berlinmuren. I slutet av låten hörs maskingevärsknattret av de väpnade vakterna i vakttornet. Kanske blev den som försökte fly över till sin älskade kallt nedskjuten?
Murar är otidsenliga ja. Vi vill inte längre ha det som på Chi Huang Ti:s tid, den kinesiska kung som lät bygga den kinesiska muren (låten Kinesiska muren finns på en maxisingel med Dag Vag) eller som den situation som amerikanska protestsångaren Woody Guthrie sjunger om i sin låt Deportee, om den mexikanska gränsen: "Some of us are illegal, and some are not wanted/ Our work contract's out and we have to move on; /Six hundred miles to that Mexican border,/ They chase us like outlaws, like rustlers, like thieves."