Varje vinylskiva har en viss historia. Det jag minns av Cosmics Overdoses 4668, som jag ägde just det året som den kom ut, dvs 1981, är att jag hade med den till Ålands Lyceum för att byta bort den mot något som jag inte minns vad det var (kanske något med Kraftwerk) med en klasskompis, som hört Köttbulleboys, och som därför gillade bandet. Kassen som skivan var i kom på villospår i skolan och jag blev via högtalaren inkallad till rektorskansliet, där den på den tiden auktoritära skolstofilen Rosenlöv kom med påsen i handen och sade något lustigt om underlig musiksmak. Inte att undra på om 4668 låg i kassen! För kan man sammanfatta dessa göteborgsrockares musik på annat sätt än med deras egen låttitel Dada-Koko? Vad gäller texterna är "obegripligt" bara förnamnet. Eller vad sägs om sådana rader som: "Nina Fontanell/ bodde på hotell/ bjöd på karamell/ hon var väldigt snäll" eller "Du är konkret/ för du är så het". Det var tillräckligt för att snedvrida en sextonårings farligt formbara hjärna, i en riktning som pekade åt ett annat håll än hundraprocentig andlig närvaro på lektionerna i skolan. Kanske lika bra att jag bytte bort skivan, för något mera syntigt än den har jag aldrig ägt. Men jag hörde den kosmiska överdosen på radion också - då var det mera svett och närhet (med en publik som skrek sig hes efter just Köttbulleboys) än denna kyligt kontrollerade syntrock, som finns på 4668.
