Livealbumet Dance Craze från 1981 med det bästa av brittisk ska-musik hörde jag säkert någon gång hemma i bunkern hos min vän Igge, när jag besökte honom i början på åttiotalet. Vill man ha en uppfattning om den ska-våg som gick över de brittiska öarna under det tidiga åttiotalet, så kan man med fördel lyssna på detta album på Spotify eller Discogs. Det är en otroligt energisk, rolig och dansant musik. Alla låtar är runt tre minuter långa. Kanske är det därifrån The Selecter tog titeln till låten Three Minutes Heroe? Hur ska man då beskriva den brittiska ska-musiken från den här tiden? Ja, som en blandning mellan jamaikansk roots-reggae och brittisk punk. Det går ibland så snabbt att man förvånas över att musikerna hänger med. När Fatty i Bad Manners sjunger verserna i Inner London Violence låter han därför som Remu i Hurriganes. Om man ska nämna ett instrument som genomgående utmärker musiken så är det saxofonen. Skivan är förresten ett soundtrack på en film med samma namn.
