A-sida: King Of Babylon
B-sida: Stinkin`Rich/ I Ain`t Workin`Anymore
När David Johansen började göra sina soloskivor i början av åttiotalet parallellt med medlemsskapet i New York Dolls, och han fick möjlighet att sätta sin personligare prägel på musiken, kan man väl säga att hans behov av att underhålla blev ett dominerande drag. Den här maxisingeln (som ska spelas på 33 varv) från 1985 är även ett bevis på den lättsamma sidan hos David Johansen, åtminstone vad gäller A-sidans King Of Babylon. Jag kan se honom framför mig på något centralt diskotek i New York uppmana publiken att dansa i den nya tidens takt (street dance eller square dance spelar ingen roll) för att han var den syndiga stadens kung, med uppdrag att roa alla. Då gillar jag bättre B-sidan, som låt för låt blir mer nyanserad. Fortfarande finns square dansens mönster med försångare och kör kvar, men de används för att ge de stinkande rika en känga. Och i sista låten blir rockenrolldrömmen personifierad i en man som skulle önska att han slutade jobba, och istället ägnade sin älskade alla tjugofyra timmar om dygnet, för att åka världen runt och njuta av varandras sällskap. Inte helt dåligt, David.
