Eva Dahlgrens album För väntan från 1981 var min första kontakt med denna artist i början av 80-talet. Jag bandade skivan på kassett och lyssnade mycket på den. Det var främst de tre lugna låtarna Jag vill ha dig, Egoism och Häxorna som jag gillade. De var så djupa och på något vis sorgsna, så de tangerade något inom mig. Det var mycket det innerliga sättet Eva Dahlgren sjöng på. Och så var det texterna. Jag satt med min nya tvärflöjt på sängkanten i mitt rum och försökte lära mig Häxorna på den. "Säg minns du vår skog/ där häxorna låg/ i gräset och sjöng/ ballader om vår ungdom." Många tyckte att de blev sorsna av att höra på Eva Dahlgren, men jag anser nog ändå att det mest var mod och styrka som förmedlades på den här skivan. Få artister på den här tiden hade integriteten att kunna förmedla något lika personligt. Soundet på skivan är liksom naket och avskalat, t.ex. gitarren på Sommarbarn. Även de rockigare spåren har kvar den vassa udden, som ligger och skaver mot hjärtat. Skivan blev även mycket populär i Finland, där Eva Dahlgren fortfarande är en väldigt uppskattad artist.