I samband med punkrörelsen i England i slutet av 70-talet blev det också populärt med fanzines om punkmusik. Ett fanzine är kort sagt en tidning, tidskrift, publikation, som görs av eldsjälar, till en ringa kostnad, t.ex. om någon musikstil som intresserar dem, dvs en mycket underground-aktig tidning, till försäljning, eller som du kan beställa om du bara har de rättta kontakterna. Det har funnits fanzines om mycket genom tiderna och dessa publikationer har funnits sedan början av 1900-talet. Ett känt brittiskt punk-fanzine var t.ex. Sniffin` Glue, som startades så tidigt som 1976, och som fått sitt namn efter en sång av The Ramones. Enligt Wikipedia startade tidningen med en upplaga på 50 ex, men växte snabbt till 15000 ex. Kännetecknande för de flesta fanzines är att de har en väldigt amatörmässig och anarkistisk lay out, som dock får sägas vara väldigt kreativ. Man ville i de första punkfanzinen chockera sina läsare på samma sättt som punkmusiken gjorde det. Själv kom jag aldrig att läsa någon av de äkta fanzinen, men jag prenumererade faktiskt på två svenska reggae-fanzine i början av 80-talet, nämligen Dread music och Liden såg. Jag tänkte också att jag själv ville skriva en artikel om den åländska reggaen då, men det blev inte av, kanske för att jag märkte att det inte fanns någonting att skriva om. Jag vet inte hur stor grej fanzinen är idag, men då det begav sig var de en betydande del av den framväxande musikstilen, som den bidrog att sprida intresse om.