A-sida: Grinding Halt
B-sida: Meathook
Singeln kom år 1979. Grinding Halt var det första jag hörde med The Cure, långt före de fick sin stora hit med Friday I´m in love på 90-talet. Grinding Halt är en låt som jag gillar. Den är mycket minimalistisk både till text och musik, och fylld av det gotiska mörka drag som kom att bli The Cures varumärke i framtiden, och som bl.a. Siouxie & the Banshees drev till sin spets. Musikaliskt sett består låten av bas, trummor och en kompgitarr som lägger ut en rytmisk melodislinga som blir låtens tema. Sången ackompanjerar rytmsektionen med sina korta fraseringar. Låten berättar om allt som inte längre finns, världsliga ting, men även slutligen du och jag. Refrängen upprepar att allting kommer till ett tvärstopp - och kanske det är livet det gäller, eller också är det bara alltings meningslöshet i största allmänhet som skildras. The Cure kan kanske kategoriseras som depprock, men om det är deppigt så är det bara förtecknet till vad som kunde sägas om industrirockgrupper som Joy Division, från Manchester, som skivdebuterade samma år. Om The Cure är depprock så är det en glad och positiv sådan, snarare lekfull än allvarlig.
B-sidans låt går vidare på humortemat. I reggaetakt berättas om slaktaren som är en kvinna och som hänger upp besökaren, berättarjaget, på en köttkrok, före- ställande ett stycke slakterikonst. Symboliskt kan man tänka att det handlar om ett besök hos en prostituerad, tolkningen ligger nära till hands. Igen ett tecken på The Cures säregna humor.