Efter medverkan i banden New York Dolls och Johnny Thunders and the Heartbreakers började Johnny Thunders göra soloplattor. Hurt me är den tredje och från 1983. Jag lyssnade på den när jag bodde i Stockholm våren 1985. Jag kände ett par flickor då, som gillade den här skivan och som spelade den på min skivspelare. Skivan är Johnny Thunders känsliga röst och en akustisk gitarr. Stämningen är nära och intim, man blir tagen och vill lyssna. Inledningsspåren är starka. Sad Vacation är en hyllning till punklegenden Sid Vicious in memoriam och Eve of Destruction är en känd protestsång från sextiotalet skriven av P.F.Sloan. Förutom ett par Dylan-covers innehåller skivan annars mest omtolkningar av gamla New York Dolls-låtar. Låtarna är genomgående korta, i medeltal på ett par minuter. Favoriten av de egna låtarna är You can`t put your arm around a memory. Det kan inte hjälpas att man främst förknippar Johnny Thunders med hans drogmissbruk. Han var en junkie-rockare från New York, som förkroppsligade rockmyten till hundra procent. Men jag hann se honom live i Mariehamn innan han gick bort 1991. Man känner med honom på den här skivan, där han verkligen är i sitt rätta element. Johnny Thunders lever och andas genom sin musik. Det blir både tragiskt, starkt och vackert: "Cause every junkie is like a setting sun" (Neil Young).
