Lasten mehuhetki/ Hyvästi kotimaa - Tuomari Nurmio

A-sida: Lasten mehuhetki

B-sida: Hyvästi kotimaa

Tuomari Nurmio är en konkare, vilket på finska betyder att han hållit på länge. Och han har enbart förädlat sin stil med åren tycker jag. Hade inte så mycket aning om honom när den här singeln släpptes år 1981, eller om finsk rockmusik överhuvudtaget. Men en god kompis som kände till den finska rocken spelade låten för mig i mitten på 80-talet, och jag mindes textraderna om den svarta ängeln som kommer till barnkalaset och tar med sig dagens hjälte. Svart humor eller finsk realism? Barnuppfostran i Finland går ju, eller gick åtminstone, mycket ut på att skola upp små självständiga soldater, som tidigt ska lära sig torka tårarna från kinden och klara sig själva i livet, till vilket pris det månde vara - och så får det bli som det vill med välmåendet och folkhälsan. Men det är mycket humor i den här texten även, och juristen/ rockmusikern är en ordvirtuos, liksom han hanterar sin plåtlåda till bluesgitarr nu på äldre dar. Raderna: Kuka käski syödä liikaa täytekakkua (vem beordrade om att äta för mycket fylltårta)/ ja kaataa toisten lasten niskaan kylmää mehua (och hälla kall saft i nacken på de andra barnen)/ Siitä joutuu paholaisen pannuun paistamaan (därför blir man tvungen att steka djävulen i stekpannan)/ maailmassa ei säästy enää viamattokaan (i den här världen sparar man inte ens längre den som är oskyldig) är bra Tuomari Nurmio-lyrik. Kompet är smart svängig bluesrock, där textraderna kommer som maniska trollramsor, som från någon mörk bakgata i knytnävsstaden Helsingfors.