En bra LP-titel är en sådan som fastnar i minnet, men också annonserar vad produkten, skivan, innehåller. Här har jag listat mina favorit-LP-titlar från åren 1980-1985:
1. Stop Making Sense (Talking Heads, 1984). Livealbum med en titel som har ett klart budskap.
2. Let Them Eat Jellybeans (Samlingsalbum med amerikansk punk, 1981). Producenten Jello Biafras omtolkning av Marie Antoinettes uttalande "Let them eat cake", när hon förstod att arbetarklassen inte hade bröd i 1700-talets Frankrike. Amerikas före detta president Ronald Reagan gillade Jellybeans.
3. Rika barn leka bäst (KSMB, 1981). Förvrängningen av ordspråket Lika barn leka bäst sitter som hand i handske på denna svenska punkklassiker.
4. No Sleep til` Hammersmith (Motörhead, 1981). Jag har ett par kompisar som försökt leva upp till liveskivans motto genom att sitta uttröttade på en nattbuss till Hammersmith Palais i västra London.
5. Punks Not Dead (The Exploited, 1981). Helt vansinnigt, men därför bra, att ge ut en skiva med denna titel då alla kunde konstatera att den första punkvågen verkligen var död i England.
6. Not Satisfied (Aswad, 1982). Läget var inte bra för de svarta i ghettona i Thatchers England, och titeln beskriver precis det som skivan förmedlar.
7. Where Angels Fear To Tread (Mink De Ville, 1983). Så brukar jag tänka när jag rastvaktar i niornas korridor.
8. Swordfishtrombones (Tom Waits, 1983). Härlig poesi i denna LP-titel.
9. Born In The USA (Bruce Springsteen, 1984). Här kör The Boss verkligen inte med falsk marknadsföring. Lyssna bara på låten med samma namn.
10. Kärlek & Uppror (Ebba Grön, 1981). Titeln på Ebbornas andra LP har till och med gett upphov till en samlingsantologi med dikter för skolungdomar.