Elvis Costello kom fram samtidigt som punken. 1977 släppte han debutalbumet My Aim is True. Jag fick på något sätt tag på albumet via min kusin, som hängde bra med i rocksvängen. Elvis Costello var new wave direkt, före begreppet ens var uppfunnet. Det är svårt att beskriva hans musik, liksom även han själv som artist. En egensinnig, argsint, inåtvänd powerpop (innan powerpopen fanns som begrepp) kanske? Texterna är vardagliga: handlar om människor som beter sig dumt, flickvänner som sviker och relationsproblematik. Texterna känns rätt introverta, men det sätt Costello sjunger, liksom kvider fram dem, är samtidigt den största behållningen med sångerna. Costello känns avig på ett rätt sätt. När han t.ex. sjunger I`m not angry, så tycker man att det är just det han är: arg. Få har väl som Elvis Costello uppträtt som ambassadörer för musiken efter punken. Både som producent och programledare i TV har han lyft fram nya artister (bl.a. Pogues) och välkända root-musiker. Kanske man kunde utnämna Elvis Costello till den första new wave-root-musikern?