A-sida: Mörrimöykky
B-sida: Bebobbahobbin
Det var inte mycket av den nya rockmusiken i början på 80-talet som österifrån tog sig över Skiftet till Åland och som fastnade på kassettens magnetband i min billiga Blaupunkt radioapparat, men en av de sångerna var barnvisan Mörrimöykky med Tammerforsbandet Popeda. I Popedas snabbtempoversion får det lilla trollet som sitter och kurar under en flugsvamp i skogen innan det hamnar i svampkorgen verkligt liv i sig. Det dansar vilt i tonårsrummet, utan att bry sig om vad mamma säger, det river ned gardinerna och drar repor i tapeten. Kanske var det lite så jag kände också - det finns något vilt purfinskt över detta, både över rockversionen och texten. Det är som om haren inte längre vill sitta i gropen i Finland, utan att den vill ut och bort på den heta motorvägen, och ned mot kontinenten. Så tack lilla Mörrimöykky att du skuttade in i min kassettbandspelare. B-sidans Bebobbahobbin är mindre punkig men mera femtiotalsrock, ungefär som om Remu Aaltonen i Hurriganes hade prövat att skriva en egen låt, på den tiden när de var stora. Singeln kom 1980, och Popeda håller fortfarande på.