Det var med ett visst intresse som jag läste de finlandssvenska litteratur- föreningarnas tidskrift Presens nummer om låttexter. Numret är så gammalt som från 2016 och damp ned gratis i min brevlåda då.
Det förvånar mig inte att det är traditionella artister som Bowie, Prince och Kent som får varsin helsida med textutdrag från sina sånger. Mest intressant är däremot Hilda Forss essä om den amerikanska jazz- och bluessångerskan Georgia White, som är ny för mig. Redan på 30- talet skrev hon texter som kan tilltala en modern lyssnare av idag. Även Ingrid Saaristos jämförelse mellan Mando Diaos version av Strövtåg i hembygden och originaldikten av Gustaf Fröding var läsvärd, då hon kallar sången för tidernas låt.
Ett mera övergripande perspektiv tar Ann-Marie Forsberg, då hon ser likheter mellan musikklimatet i dagens Finland och gamla medeltida ballader om jungfruns fångenskap i tornet. Det är en jungfru som behöver mycket kärlek för att kunna tycka om sig själv tillräckligt mycket för att våga tycka om andra. Jag kan bara hålla med. Vart har den roliga självironi som fanns i den finska rocken från början av 80- talet tagit vägen idag?
Överlag saknades en djupdykning i låtskrivarhantverket i det här numret av Presens. Men för att ge en belysande bild av vad som utmärker det hade det nog varit nödvändigt med en låtskrivare som intervjuade en annan.