I mitten av 80-talet uppstod ett nytt fenomen som man skulle kunna benämna pudelrock. Nämligen stiligt permanentade herrar med ylande gitarrer och falsettvrålande stämmor. Band som Bon Jovi, MSG, Scorpions och Survivor smörade på för allt vad tygeln höll iklädda åtsittade tights och med volangskjortan uppknäppt så att guldkedjorna fick skramla fritt. Det var the sky is the limit och obegränsad frihet när pudelrockarna erövrade listorna med Eye Of The Tiger, Armed And Ready och Wind Of Change. Texterna var slyngelaktiga och i mitten av vägen på rockmyt-temat. Sverige hade sina pudlar i form av Europe, med Joey Tempest, som räknade ned för sista gången i The Final Countdown från 1986. Pudelrocken stod ju med ena foten stadigt i hårdrocken och den andra i något slag av glamrocktradition, och formades sedan till fulländning i slutet av decenniet av band som Guns N`Roses, Mötley Crue och Hanoi Rocks. Även Åland hade sina pudelrockare i bandet Limelight.