Svensktoppen fungerade förr lite som Mello gör idag, som en kommersiell jättedammsugare, som få kunde värja sig emot, eftersom den sög åt sig all uppmärksamhet och alla artister likt små dammkorn. Men på sjuttiotalet fanns det också en motrörelse, som manifesterade sig t.ex. i Nationalteaterns progressiva sång Doing the omoralisk schlagerfestival. Det var smått förvånande att märka att även de argaste rebellerna och största ensamvargarna inte kunde stå emot Svensktoppens påverkan. Ola Magnells låt Kliff (1975) testade in med en fjärdeplats som bästa placering. När Ulf Lundell gav ut Öppna landskap kunde låten inte ta sig in eftersom Svensktoppen låg nere då, men 2017 röstades den in genom lyssnarnas val. Trots att Ebba Grön vägrade Svensktoppen låg Imperiets Märk hur vår skugga 19 veckor på listan 1985-1986 med en andra placering som bäst. Det verkar som om artister helt enkelt inte kan stoppa sina låtar från att ta sig in.
