Albumet Red med den jamaicanska reggaesångtrion Black Uhuru kom i maj 1981. Det inleds med den militanta låten Youth of Eglington, som tar upp det kärva läget som rådde i de svarta ghetton världen över, bland invånarna där. I en intervju med Black Uhuru som jag läste i Schlager ansåg gruppen att läget för de svarta i ghettona är svårt och låst, och att det nästan är endast med väpnat uppror som situationen kan ändras. Jag vill inte påstå att Black Uhuru förspråkar vapen, de såg bara hur läget var. Black Uhuru var det hetaste reggaebandet i början på 80-talet, och var redo att ta upp Bob Marleys fallna mantel, efter att han dött, samma månad som Red släpptes. Budskapet i Black Uhurus texter är allvarligt. Det handlar om hur läget ser ut, att härda ut, att vara stolt över att vara rastafari, att leva rättroget, och att en förändring ska komma. Även på scenen var bandet riktiga dreads, dvs allvarliga, utom då "Puma" Jones, som var damkör. Albumet håller än idag, bättre reggae görs knappast mera. Kompet är hårt och tätt. Här gör reggaeproffsen Sly & Robbie på trummor och bas verkligen sitt jobb.
