Schlager var en månadstidning som skrev om den populärmusik som låg i tiden. Jag prenumererade på tidningen i början på 80-talet. Det var bl.a. musik- journalisten Håkan Lahger som låg bakom Schlager. Schlager skrev insiktsfullt, analytiskt och utan rädsla om band, konserter och skivor, både svenska och utländska. Jag lärde mig mycket av tidningen. Men man kan också rikta kritik mot den här typen av musikjournalistik. I boken "Elektriska drömmar - författare skriver om rockmusik", som gavs ut av Schlager, ges sista ordet åt Ulf Lundell, som öser galla över alla rockskribenter. Det var ju också Lundell som myntade uttrycket: "Bakom varje rockskribent döljer sig en misslyckad rockmusiker". Schlager hade inte alltid rätt. Sett så här i backspegeln minns jag t.ex. hur man högg rejält i sten den gången man recenserade en Ramoneskonsert i Sverige, och avslutade med orden att det inte var äkta musik, och att man nu skulle gå och lyssna på något som verkligen var på riktigt, nämligen en konsert med Eldkvarn. Vilken journalist skulle våga skriva så om Ramones, så här 30 år efteråt?
