1983 släppte det oberoende skivbolaget Mistlur sin tredje LP-singel, denna gång en mera renodlad "rocksingel" än de tidigare singlarna. Det var något nytt i Sverige att man kunde betala för en singel och få en hel LP, och jag köpte den första av dessa singlar när den kom två år tidigare. Det är ingen överdrift att påstå att Mistlur lyckades knyta till sig de bästa rockbanden i Sverige vid den här tiden, vilket även märks på denna skiva. Docent Död, Lolita Pop, Dagens Ungdom, Brända Barn, Raketerna, Diestinct, samt flaggskeppet Ebba Grön bara för att nämna några. Fördelningen över Sverige på skivan är inte heller endast centrerad till Stockholm utan även norrut och lite österut. Är det ett medvetet drag av Mistlur att inga Göteborgsband får plats (Göteborg står inte ens utsatt på skivomslagets gamla karta)?! Jag gillar skarpt Mistlurs ideologi, att musik helst ska avnjutas live, och därför säger producenterna av LP:n att den här "singeln" kanske kan ses som ett litet mellanmål, men att den riktiga måltiden spisas när man ser bandet på konserten. Så var tanken då 1983, när arvet efter punken och proggen tonade ut i mer experimentell ny våg med inslag av syntetisatorer och trummaskiner, något som bra beskrivs i skillnaden mellan Thåströms båda band Ebba Grön och Rymdimperiet på den här skivan. Den första genomlyssningen ger ett positivt intryck, man vill lyssna igen, noggrannare denna gång. Texterna hörs inte så bra, men låtarna har ett skönt driv, t.ex. Docent Döds "Lågsäsong" samt Diestincts "Flyktförsök". "Golva mig" med Rymdimperiet har en text som lönar sig att fundera på och "Jagad av drömmar" med Raketerna är en skön ballad med en intim text som griper tag. Synd att det inte blev flera singlar av den här typen, att den tiden nu är förbi, och att pengarna igen tycks dominera musikindustrin.