När man en morgon i slutet av april vaknar till det tidiga morgonkaffet av ett stiliserat svartvitt vinterfoto utanför köksfönstret i form av fem centimeter nyfallen blötsnö och har att åka hela nära på 50 kilometer med bilen på jobb till västra delen av ön, där snön om möjligt ligger ännu blötare och trognare, då blir en skön varm calypsolåt med Tellers från en singel från 1977, som heter Fat Beef, och som handlar om pengar eller något liknande, ren och skär och livsnödvändig terapi för att man ska orka tro på att våren ändå är på väg och att den långa sega vintern äntligen ska se sig besegrad. Vi smälter snö med varma calypsorytmer nu! Cas di riddim a fi make mi feelin irie.