En sak som jag hade svårt att förstå när jag började jobba österut i Kotka på 90-talet var att ungdomar, 17-19-åringar, verkligen lyssnade på tango där. Samma sak förundras jag över här på Åland: ungdomar i högstadiet gillar dansband, typ Vikingarna och Lasse Stefanz. För mig är dansband närmast ett ok från det förflutna - då när jag var typ 10-12 år. Då hade jag ingen speciell musiksmak, utan tyckte svensktoppen var helt ok. Minns tre skivor från den tiden. Det är Mumbo Jumbo med Paul Paljett från -77, Thorleifs En dag i juni från -74 och Flamingokvintetten 4 från -73. Av Paul Paljetts låtar minns jag främst titellåten Mumbo Jumbo med dess nonsenstext, som man ju faktiskt kunde, eller: "Raj raj raj I see the loney boogie in the sky, I hear the homa homa...", nej faktiskt inte. Thorleifsskivan förknippade man ju mest med sommarlovet på stugan - och den lugna låten Silence is golden. Flamingokvintetten hade man hemma dessutom. Tintarella Di Luna kan man ju fortfarande hitta på snuskiga omskrivningar på. Det var tur att Hurriganes kom till slut och svepte bort allt sötsliskigt känslopjunk.