A-sida: I Live For The Weekend
B-sida: Lay It On The Line
Det var bara en tillfällighet att det var just det canadensiska hårdrocksbandet Triumph som stod bakom låten I Live For The Weekend, som på något vis sipprade in i någon ogarderad spricka och lade sig på minnet då i början av åttiotalet. Lägena var ju många att så skulle ske: i någon minibus hem från någon ungdomsdans till Geta, i bilstereon på väg till någon byalagsfotbollsmatch med någon hårdrocksdiggande lagkompis eller så bara via radion. Men varför just den här låten? Ja, inte var det åtminstone på grund av de långa ylande gitarrsolona eller någon av de ändlösa dekaler man kunde läsa på ryggen av någon långhårig åttiotalsjeansväst - utan det var igen texten, eller textraden, som upprepas hela tiden: " I live for the weekend". För den kunde man ju ändå sympatisera med, i den värld man levde i då, med långa mörka bussresor till skolan, blandad med någon hockeyträning på kvällen på Getarinken. Eller som Gang Of Four så träffande uttryckte det: "Please give me evenings and weekends." Dang yo Triumph!
