A-sida: This Is What She`s Like
B-sida: This It What She`s Like (Instrumental)/ Reminisce Part One
Det vilar något oroligt över Dexys Midnight Runners. Från den första LP:n 1980, som var unik på alla sätt, med sitt popsoulsound, sin fantasiska blåssektion och Kevin Rowlands smärtfulla sång. Men så vände det käpprätt åt zigenarromantik på Two-Rye-Ay två år senare. Och det var väl där som bandet peakade. Men var Dexys verkligen så trendkänsliga att man måste bjuda på en totalt ny maskering av musiken med två års intervaller? Den här maxi-singeln är ett prov på vad som blev av bandets ursprungliga sound. Blåsarna och Kevins sång är med, men vad är det egentligen man försöker uttrycka? Det låter som om soulrebellerna förlorat den soul man sökte på den första skivan och istället håller man på och diskuterar en flickvän sinsemellan i "This is what she`s like." Nej, bäst kanske det ändå är att vända blickarna mot New York, som man gör i Reminisce. Det är en låt som jag bra kan tänka mig att spela som bakgrundsmusik, dock inte mer än det. Singeln är från 1985.
