A-sida: Crash Slowly
B-sida: Yearning
Minns att jag såg syntbandet Strasse i TV med sin Crash Slowly. Det måste ha varit någon gång i samband med att den här singeln släpptes, 1981. Minns att jag tyckte att de var töntiga, vilket jag tyckte om alla syntband då. Det var en teatralisk show, med en sångare som stod liksom och körde en bil, som för att dirigera mot den slutliga undergången. Nu när jag lägger singeln på skivtallriken möts jag av rätt så distinkta syntar, som lägger ett inte helt oattraktivt beat. Texten däremot förstår jag inte: någonting destruktivt romantiskt om att köra in i dimman på många sätt, likt sjuklingen på Dardels målning Den döende dandyn, som tagits in på akuten efter för hårt festande på någon av Göteborgs trendigaste danshak. Det är en värld som inte säger mig något överhuvudtaget. Men det var väl så modet var just då. Att singeln är producerad av syntrambon Midge Ure har väl nog bidragit till den höga ljudkvalitén. B-sidans Yearning är inte bra.
