A-sida: Working Girl
B-sida: The Family/ Arcade
Jag gillar det mjuka soundet på The Members singel från 1983. Det som kännetecknade mycket av den nya popen som kom fram i England efter punkvågen finns med på A-sidans Working Girl. Det är hur man byter från reggaekompet i versen till powerpopen i refrängen. Det är XTC, Live Wire eller Elvis Costello. Det finns energi där, men även det melodiösa, stämmor och harmonier. Låten handlar om någon som förälskar sig i en arbetande kvinna, rakt och simpelt och kul. På B-sidan krånglar man till det lite mer, blandar in mer funk, och tempot stannar av. Bäst är det när man kör på för fullt.
