A-sida: Född kanonmat
B-sida: Alla dagar
Zäpo från Göteborg var ett av de där många små punkbanden i Sverige i början av 80-talet som aldrig blev riktigt stora. En singel gav de ut på ett oberoende skivbolag 1982, så blev det inget mera. Kollar man på nätet så ligger båda låtarna på denna singel uppe med en imponerande spelningsstatistik på 101 och 85 träffar, två har gillat båda låtarna (kanske de själva eller någon nära vän eller släkting), ingen har ogillat dem. Så var det för de här banden, då och nu. Jag hörde Född kanonmat på radion, bandade av den, och sedan dess har jag kommit ihåg både texten och musiken. Låten handlar om en nybliven pappa som sitter vid sin lilla babys säng, och tänker över barnets framtid. Som världen ser ut, konstaterar han, så "du är född kanonmat". Det är osentimentalt och gripande skrivet. Refrängen är trallvänlig och biter sig fast, beatet är punkigt och snabbt. En skön gitarrslinga håller samman låten. Alla dagar på baksidan går i samma diskbänksrealistiska stil, men är mera svartvit kantig, och blundar inte för vad som händer i närsamhället eller ute i världen alla dagar, att någon svälter, medan en annan äter sig fet, att några har och andra inte har. Svensk punk som står sig (även idag).
